Växter trötta på en lång vinter, startar intensiv tillväxt på våren och har en hög efterfrågan på näringsämnen. Men de kan inte alltid ta dem från underlaget i tillräckliga mängder, eftersom en del av dem redan har använts under föregående säsong, och en del har tvättats bort.
Vårbefruktning i korthet
Vårgödsling av trädgårdsväxter är en sorts kompletterande gödsling. De används när organiska och mineraliska gödselmedel inte har tillförts på hösten och när det gäller gödningsmedel vars ingredienser snabbt lakas ur jorden (kvävegödsel).
Ekologiska gödselmedel kan användas i trädgården från början av mars.
Däremot startar vi mineralgödsling i prydnadsträdgården tidigt på våren, efter att jorden är upptinad (mars-april). Här beror förstås mycket på vädret, eftersom marken allt oftare inte är frusen alls.
I grönsaksträdgården ger vi lite mineralgödsel strax före sådd (cirka 2-3 veckor - kväve i form av ammonium, t.ex. ammoniumsulfat och amid, t.ex. urea), och en del efter början av odlingen säsong, eftersom de snabbt tvättas ur (kväve i form av nitrat, t.ex. kaliumnitrat).
Vilka gödselmedel tidigt på våren?
De första gödselmedlen vi bör använda i trädgården vid denna tidpunkt är naturliga gödselmedel (torkad gödsel eller kompost). Det organiska materialet som finns i dem ger växter många värdefulla näringsämnen som inte kan hittas i konstgödsel. Behandlingen förbättrar även underlagets struktur och har en positiv effekt på dess vatten- och luftegenskaper.
Tyvärr kan näringsämnena i organiska gödningsmedel endast delvis användas av växter under det första året (upp till 50%), så det är nödvändigt att komplettera de saknade ingredienserna med mineralgödsling. Innan vi gör det bör vi dock kontrollera substratets sammansättning.
Först av allt - kontrollera jordkvaliteten
Om vi har möjlighet kan vi lämna in ett jordprov för kemisk analys, men om vi inte kan utföra ett sådant test, låt oss leta efter indikatorväxter. Dessa inkluderar snabbväxande vilda växter som föredrar jordar med en specifik sammansättning. Tack vare dem kan vi ungefär avgöra om substratet är rikt på kväve (närvaro av brännässlor, vanlig fågelgröt, fläder, moderört) eller om det behöver kompletteras med denna ingrediens med mineralgödsel (närvaro av groblad, vanlig ljung, vit) klöver).
På samma sätt kan vi bedöma kalciumh alten i jorden (kalkjordar föredrar larksporre, åkersenap och åkervallmo, kalciumfattiga jordar föredrar kamomill, blåklint och åkerviol), samt förekomst av fosfor och kalium ( en stor mängd fosfor och kalium motsvarar ängsgräs och vitklöver, en liten mängd av dessa komponenter är bra för torvgräs, sweet tom och vanlig böjd).
Vårmineralgödselmedel
När vi först har bedömt jordens sammansättning kan vi börja mata plantorna med mineralgödsel och på så sätt förse dem med tre grundläggande näringsämnen, dvs kalium, fosfor och kväve (märkta: K, P, N).
Man bör komma ihåg att de två första elementen administreras en gång i en hel dos, medan kväve delas på mitten och administreras med flera veckors mellanrum, eftersom det lätt lakas in i de djupare skikten av substratet. Beroende på art har växter olika näringsbehov.
Gödselmedel för prydnadsträdgård
I en prydnadsträdgård, där många växtarter växer sida vid sida, är det värt att använda sammansatta gödselmedel som innehåller en balanserad uppsättning mikro- och makroelement (t.ex. Fructus gardener, Florovit, Azofoska) eller sammansatta gödselmedel med långvarig verkan (t.ex. Osmocote, Osmovit ).
Man bör komma ihåg att pioner, trädgårdshortensior, solrosor, iris, nejlikor, gladioler och dahlior har störst efterfrågan på näringsämnen, och bergenia, nasturtium, lavendel, amaranths och mathias har mycket lägre efterfrågan.
Obs: för vissa växter är det värt att använda specialiserade gödselmedel, t ex för acidofila växter eller hortensior. De kommer att ge korrekt balanserade ingredienser som inte bara ger näring till växterna, utan också har en positiv effekt på jordens reaktion.
Gödselmedel för grönsaksland
I grönsaksträdgården väljer vi typ av gödningsmedel både efter växtens krav och jordtypen. Vi brukar gödsla jorden före sådd med en hel dos fosfor- och kaliumgödsel och en halv dos kvävegödsel och toppdressing (under vegetation) med den återstående dosen kvävegödsel.
Obs: Vi måste också komma ihåg att vi använder lägre doser av gödselmedel på tunga jordar och högre doser på lätta.
För att mata grönsaksväxter använder vi främst gödselmedel som ammoniumnitrat (N), superfosfat (P) och kaliumsulfat (K). Den högsta dosen måste tilldelas växter med högt näringsbehov, t ex gurka, pumpa, tomat, kål, blomkål, paprika och selleri (ca.140g/10m² N, 60g/10m² P, 170g/10m²K), och den minsta för växter med lågt gödslingsbehov, t.ex. rädisor, ärtor, sallad eller spenat (ca 40g/10m² N, 20g/10m² Kg/1020m² P, 10m²0 ) .