Höstgödsling utan kväve
Hösten är den tid då växter som står kvar i trädgården för vintern sakta börjar förbereda sig för vila. Deras skott blir träiga, rhizomer och knölar samlar näring, och bladen ändrar gradvis färg och dör.Det kan tyckas att växter under denna period inte behöver något från oss längre, eftersom deras växtlighet närmar sig sitt slut och en lång period av vintersömn börjar. Nåväl, inget mer fel.
Näringsämnen som levereras på hösten gör inte bara att plantorna kan stärkas inför nästa säsong, utan hjälper dem också att överleva vintern. Men för att de ska kunna göra sitt jobb bra måste de väljas ut på rätt sätt. Först och främst, kom ihåg att gödselmedel som används på hösten INTE får innehålla kväve eller ha en liten mängd av det. Kväve är ansvarigt för intensiv tillväxt och utveckling av gröna delar, därför, när det ges på hösten, stimulerar det växterna att växa ytterligare, vilket gör det svårt för dem att förbereda sig för vintern och fördröjer deras vila.
Så om vi inte vill utsätta plantorna för problem relaterade till att överleva vintern måste kvävegödslingen vara klar senast i början av augusti.
Höstens sammansatta gödselmedel
I hemträdgården bör vi inte använda gödselmedel med en enda ingrediens som huvudsakligen innehåller ett element (t.ex.kalium), för utan att analysera jordens sammansättning och utan lämplig erfarenhet kan vi lätt överdosera gödselmedlet, vilket leder till jordens s alth alt och försvagning av växter.
Låt oss därför, för höstgödsling av trädgården, använda lite dyrare, men mycket säkrare gödselblandningar avsedda för hösten (t.ex. höstens universella gödselmedel - Florovit, Agrecol, FructoVit, PNOS, Biopon; höstgödselmedel - t.ex. Biopon , Florovit , Agrecol, Target, Fructus; höstgödsel för barrträd - Agrecol, Biopon, Florovit; höstgödsel för vintergröna växter - Florovit; långtidsverkande, höstgräsgödsel - Substral).
Kolla in: Hur, vad och när du ska gödsla din gräsmatta
Färdiga gödselmedelsblandningar innehåller en balanserad uppsättning grundläggande NPK-element (kväve, kalium, fosfor) eller endast PK (kalium och fosfor) och många ytterligare mikro- och makroelement (t.ex. bor, järn, koppar, mangan, magnesium, svavel), hjälper växter att överleva vintern och klara av hotet om sjukdomar.
Datum och användningssätt anges alltid på förpackningen, även om det vanligtvis är september och oktober. Om höstgödsel används i enlighet med tillverkarens rekommendationer blir risken för övergödning av växter mycket lägre än vid enkomponentgödsel.
Ge inte upp på organiska gödningsmedel
I hemträdgården är mineralgödselmedel ganska viktiga, men de bör snarare komplettera organiska gödselmedel (t.ex. kompost, gödsel, växtgödsel, gröngödsel) snarare än grunden för gödslingen. Organiska gödselmedel innehåller många värdefulla näringsämnen som inte finns i mineralgödsel. Dessutom förbättrar de jordens struktur, förbättrar dess luft-vatten-relationer och ökar mängden humus.
Efter korrekt förberedelse (efter spridning av gödsel och kompost eller spädning av växtgödsel med vatten) och blandning med det översta jordlagret är de också lämpliga att använda under alla trädgårdsväxter.
Höstgödsling av grönsaksträdgården
Förutom prydnadsträdgården bör köksträdgården även matas på hösten. Förutom organiska gödselmedel, som ges i månadsskiftet oktober/november, bör vi även använda mineralgödsel på grönsakslanden. Utan att analysera jordens sammansättning kan det vara ganska svårt att bestämma korrekta doser av gödselmedel.
Den uppgiften kan dock göras enklare genom att anpassa mängden gödningsmedel till de enskilda växternas näringsbehov och genom att observera antalet indikatorväxter (ogräs som förekommer massivt på jordar som är rika eller fattiga på ett visst element, t.ex. i kväve).
På hösten appliceras en hel dos av kalium-, fosfor- och magnesiumgödselmedel och en halv dos kväve i grönsaksträdgården (resten ges på våren). De högsta doserna bör tilldelas de mest krävande växterna (t.ex. pumpa, blomkål), mindre doser för grönsaker med höga näringsbehov (t.ex. peppar, gurka, tomat, broccoli, selleri, purjolök), ännu lägre doser för medelkrävande växter ( t.ex.morot, persilja, lök) och den lägsta för de minst krävande grönsakerna (t.ex. rädisor, ärtor, bönor, sallad).